Dansk möbel- och designtidskrift. Mobilia grundades 1955 som en
internationell fortsättning av tidskriften Møbler, med kontroversiellt
innehåll och kvadratisk layout. Bland redaktörerna märks grundaren
Gunnar Bratvold, Grete Jalk, Poul Henningsen och Per Mollerup.
Mobilia lades ned 1984.
Bakom denna torra (men dock) notis i den svenska uppslagsboken
(NE) ligger faktisk betydligt mer av vikt för hela den moderna
skandinaviska möbel- och inredningsarkitekturen, och för den delen
också konsten och den moderna skandinaviska arkitekturen i allmänhet.
1973 skrev informationschef Georg Schütt i Møbelfabrikantföreningen,
med anledning av vad som följer, om Mobilia:
"Det internationale tidsskrift for inretningsakitektur, Mobilia
tildeltes 20.000 kr. i anerkendelse af bladets meget væsentlige
betydning som formidler af dansk og skandinavisk møbelkutur. Mobilia
blev startet i 1955 af Gunnar Bratvold, der klart så behovet for
et internationalt tidskrift af denne art. Hans initiativ blev
af værdi for den danske möbelbranche. Gunnar Bratvold døde i 1966,
men allerede inden da havde Mobilia opnået en respons i udlandet,
som kan sammenlignes med respekten for danske møbler. I dag ledes
Mobilia af Gunnar Bratvolds kone, Ingelise og hans døtre Mette
og Nina Bratvold, men Mobilia er nu som før, en lunefuld, menneskelig
og provokerende ambassadør for den danske møbelbranche i det store
udland."
90 % av Mobilias upplaga distribuerades till utlandet.
Data om Mobilia:
1955 startades Mobilia av Gunnar Bratvold på Eriksholm på Nordsjälland
som en internationell tidskrift på fyra språk. 1959-1963 var Poul
Henningsen medredaktör. 1963 startades Mobilia-klubben på Eriksholm
som blev till ett center för skandinavisk "nyttokonst" (brugskunst)
med Gunnar Bratvold som självklar banérförare uppbackad av en
kommité av konstnärer, arkitekter och möbelfolk. 1963 flyttade
redaktion och tryckeri till Borupgård i Snekkersten. 1965 lades
Mobilia-klubben ner och 1966 avled både Gunnar Bratvold och Paul
Henningsen. 1967 formades en redaktion för tidskriften under ledning
av Gunnar Bratvolds änka Ingelise, och hans döttrar Mette och
Nina Bratvold: Aagard Andersen, Nanna Ditze, Grete Jalk, Halling
Koch, Svend Erik Møller, Rolf Middelboe och Louis Schnakenburg.
Redaktionen upplöstes 1968 men tidskriften fördes vidare av Ingelise,
Mette och Nina Bratvold tillsammans med Klaus Meedom.
Mobilia startade mitt i det årtionde som skapade den danska möbelproduktionens
berömmelse och erkännande runt om i världen och händelserna hängde
samman. Då Gunnar Bratvold såg ett tydligt behov av en internationell
tidskrift gjorde han inte bara sig själv en tjänst utan också
hela den danska möbelbranchen. På toppen av de stigande exporttalen
kunde Mobilia läggas som en mycket väsentlig förmedlare av dansk
och skandinavisk möbelkultur.
Redan från tidskriftens start förstod Gunnar Bratvold att skapa
en miljö och en atmosfär runt företaget genom att öppna Eriksholm
för in- och utländska möbelmänniskor, arkitekter, författare och
konstnärer. Tidskriften blev vid den tiden - som under hela dess
levnad - till i en dialog, en utväxling av synpunkter och idéer
mellan dessa människor och dess skiftande redaktioner.
Den kritik som framfördes i Mobilia var allmänt erkänd som särdeles
saklig och inom tidskriften upplevde både skribenter, fotografer,
tecknare och illustratörer en frihet i sitt arbete som kom till
uttryck i en ständig underton av varm humor och medmänsklighet.
Genom sitt mänskliga överskott i sin personlighet förstod Bratvold
att knyta de mest begåvade medarbetarna till tidskriften samtidigt
som han knöt personliga kontakter och blev god vän med många av
den danska- och utländska möbelproduktionens ledande krafter.
Det var därför både en naturlig utveckling och en förutseende
och inspirerande idé då man 1963 öppnade Mobilia-klubben på Eriksholm.
Den blev ett centrum för det yppersta av skandinavisk "brugskunst"
("nyttokonst") där utländska och danska medlemmar kunde skapa
sig en överblick över situationen: "Brugskunst i brug", som temat
hette, eller bara mötas över en bit mat eller en whisky.
Mobilia var alltid provocerande annorlunda än andra motsvarande
tidskrifter därför att den innehöll många motsättningar, spalterna
var alltid öppna för "personliga" hälsningar och personliga initiativ.
Efter Bratvolds död skedde en gradvis redaktionell omläggning
av kursen. Med en ung redaktion och nya yngre medarbetare blev
Mobilias ämnesområde samtidigt både utvidgat och mer varierat.
Detta som ett naturligt försök att inringa miljöns växande komplexitet.
Förutom allt vad som gällde möbler blev ämnen inom industriell
design, konsthantverk, fri konst och arkitektur behandlade och
kommenterade mer kontinuerligt.
- Det var i denna krets jag blev introducerad, och det var också
i detta sammanhang jag kom in i bilden som medarbetare i Mobilia
-.
Mobilia fungerade alltid efter "öppet-hus principen". Dit kom
intresserade designers, möbelfolk och konstnärer med sina ting,
idéer, skisser och ritningar. På samma sätt fungerade tidskriften
också som en kontaktförmedlare mellan yngre designers och erfarna
producenter.
Att man inte alltid kunde förutsäga hur Mobilias nästa nummer
skulle se ut (om man inte varit med och producera det) berodde
först och främst på produktionsformen.
Med eget tryckeri i samma hus vilket tillät provocerande och "otillbörlig"
layout och ombrytning i sista sekunden - med en krets av inspirerade
och engagerade människor runt om i huset - vilkas olika synpunkter
kanaliserades genom tidskriften och dess layout och etablerade
den (o)tyglade dialogen som var dess signum - det var så Mobilia
skapades rent produktionsmässigt; denna internationella tidskrift
av den absolut högsta klassen.
Men - efter hand tog tiden ändå ut sin rätt då det gällde en sådan
produktionsform.
Mobilia upphörde 1984.
se vidare: Länkar och "Tidsfasetter"
|