|
Liv: Alla har vi en ungefärlig uppfattning om innebörden av ordet liv, men någon allmänt accepterad definition finns det inte.
Frågan besvaras i allmänhet med utgångspunkt från moderna naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst, villkor och utvecklig på jorden och letandet efter liv utanför jorden, och genom idéhistoria, och i allmänhet främst genom de naturvetenskapliga dvs. biologiska teorier, cell, bioenergetik, energiflöde, evolution, rymdbiologi och andra besläktade naturvetenskapliga områden med dess på vetenskapliga teorier grundade definitioner.
Liv är förknippat med upptagning, förändring, och avgivande av ämnen (ämnesomsättning) och energi (energiomsättning), med förmåga till fortplantning, förmåga att registrera (förnimma) förhållanden i omgivningen, förmåga att upprätthålla en från termodynamisk synpunkt instabil ordning samt med evolution.
I de flesta sammanhang betraktas cellen som den minsta levande enheten, fast en del livsfunktioner kan fortsätta en tid hos isolerade celldelar.
Döda celler kan ingå i en levande organism och ha viktiga funktioner för dennas liv (t.ex. celler av fjädrar eller hår). Omvänt kan levande celler och hela organ under lång tid fortleva i en juridiskt död människa.
Fastän virus, bakterier och annat som har förmåga till förökning med hjälp av värdceller, kan de inte obetingat räknas som levande varelser. I övrigt kännetecknar funktioner som ovan aktivt liv.
Spekulationer om liv på andra himlakroppar har förekommit i århundraden.
Månens eventuella beboelighet diskuterades in på 1800-talet, och ännu i modern tid att en civilisation kunde existera på Mars.
Efter Viking-sondernas analyser av den planetens yta 1976 ter det sig dock osannolikt att ens microorganismer förekommer där. Troligen finns inget liv någonstans i vårt solsystem utanför jorden.
Observationer av unga stjärnor och teoretiska studier av deras uppkomst
antyder att planeter kan förekomma i stort antal kring dessa.
Inom denna stora mängd planeter skulle det då finnas många med ungefär samma egenskaper som jorden.
Vi har dock ännu ingen som helst kunskap om utomjordiskt liv.
Huruvida livets tidiga utveckling på jorden ger oss skäl att tro att liv skulle vara ett allmänt fenomen i universum är en starkt omtvistad fråga.
Det har även förekommit spekulationer om annorlunda livsformer (liv som t.ex. inte är baserat på kol).
Forskningen inom SETI, Search for Extra Terrestial Intelligence, omfattar en
lång rad projekt där man söker efter signaler och andra livstecken utifrån universum.
Den har hitintills varit resultatlös.
Jordens ålder beräknas till ca 4,6 miljarder år och liv antas ha uppkommit för omkring 4 miljarder år sedan.
Bibelns skapelseberättelse, enligt vilken Gud skapade växter på tredje, djur på femte och människan på sjätte dagen, betraktas bildligt ur naturvetenskapens synvinkel.
På en primitiv jord utan liv antas den kemiska evolutionen, från enkla utgångsmaterial, ha gett upphov till bl.a. de byggstenar som bygger upp de viktigaste organiska makromolekylerna i allt känt liv: nukleinsyrorna DNA och RNA samt proteiner.
Om livets mest grundläggande egenskaper är samspelet mellan molekylär information och funktion, blir frågan om livets uppkomst i det väsentliga en fråga om uppkomsten av detta samspel.
De religiösa föreställningarna om livets uppkomst som inte söker svar genom ett naturvetenskapligt synsätt på skapelseprocessen, dess föränderlighet och/eller oföränderlighet och annat sådant rörande livet och ”världsalltet” söker detta genom ett religionsvetenskapligt perspektiv på liv inom kosmogonin.
|
