Samhällsvetenskaper är en sammanfattande benämning på de ämnen som studerar samhället i dess olika aspekter. Till samhällsvetenskaperna brukar räknas kulturgeografi, nationalekonomi, företagsekonomi, sociologi, statsvetenskap, pedagogik, psykologi, demografi, socialantropologi, rättssociologi och några mer specialiserade anknytande ämnen. Vid våra svenska universitet har de samhällsvetenskapliga fakulteterna sedan 1960-talet brutits ut ur de humanistiska.

För att något lätta upp denna uppräkning av en myckenhet tunga lärdomsinstanser, vill jag tillfoga en filosofisk samhällssyn sprungen ur den humanistiska sfären – vilken jag tror, förutom att den hör hemma i detta samanhang, har en utomordentligt humanistiskt samhällsmedveten grundsyn med tillämpning på vår tids ständigt altererande förhållanden.

Det är den ”postanalytiske” filosofen, Richard Rorty´s meningar, vars filosofi inte i första hand pläderar för en filosofi som en strängt professionell och högt specialiserad universitetsdisciplin.

Den liknar mer essayistik eller skönlitteratur och utgör inslag i en ständigt fortgående ”konversation”, där olika ståndpunkter och berättelser förs fram utan att motsvaras av en tro att det skulle finnas slutgiltiga lösningar på problemen. Bilder betyder ofta mer än teorier. Den vedertagna bilden av vetenskapen som en ”naturens spegel” har enligt Rorty hållit den traditionella filosofin i sitt bann.

Rorty förnekar att verkligheten och vår uppfattning av den, dvs. att ”objektet” och ”subjektet”, förhåller sig som spegelbilden till det avspeglade. Sanningen är inte en ”korrekt representation av verkligheten” utan snarare ”vad som är bra för oss att tro”.

Sanna teorier är de med vars hjälp vi förmår åstadkomma det vi vill åstadkomma. Kriteriet på en bra teori är att den fungerar i praktiken, inte att den ”speglar” en objektiv verklighet.