|
Jag hade under många år ett fruktsamt samarbete med ett flertal
arkitekter runt om i Europa.
I ett av de rent geografiskt näraliggande projekten, där den idé
som jag förespråkar om samarbetet mellan konstnär och arkitekt
tydliggörs rätt klart, är det jag refererar till här :
Det var (ett bland flera) med arkitekten Arne Winquist, utbildad
till arkitekt i Köpenhamn, med verksamhet i Danmark, Sverige och
i många länder runt om i världen. Han var vid detta speciella
tillfälle knuten till Stiftelsen för Industriellt och Ekologiskt
Byggeri, "Landskronagruppen" ledd av arkitekten MAA, tekn. dr.
och tidigare professorn i arkitektur och stadsplanering vid Chalmers
Tekniska Högskola i Göteborg, Peter Broberg.
Jag citerar ett brev från denne 79.12.06. i sin helhet för att
ge en bild av hur projektet gestaltade sig:
"Konstnär Bengt Rooke...etc.
Betr. konstnärlig utvärdering av kv. Nya Esle, Fridasroområdet,
Eslöv.
Sedan Eslövs kommun nu givit klarsignal för igångsättande av projekteringen
av ovanstående projekt vill jag återknyta till ditt och Arne Winquists
tidigare samtal där ni diskuterade den konstnärliga samverkan
av den överglasade gatan.
Det vore intressant och troligtvis för Sverige helt unikt att
vi här står inför möjligheten av ett samarbete konstnär-arkitekt
redan på det förberedande projektstadiet.
Med den erfarenheten du har av samverkan konst och arkitektur
i Europa som du skrivit om i ett flertal artiklar och visat prov
på, tror jag att du är den rätte mannen för detta projekt.
Då det här är frågan om helt oprövade tekniska och miljömässiga
lösningar är det viktigt att någon tar sig an den konstnärliga
koordinationen så att vi undgår "de traditionella tankegångarna
om konstnärlig utsmyckning".
Då vi har blivit lovade forskningsstöd vad gäller energidelen
från Byggforskningsrådet och när det gäller det konstruktiva från
Statens Råd för Teknisk Utveckling, finner jag det lämpligt att
du och vår projektledare Arne Winquist söker ett projektbidrag
för utarbetande av ett program och arbetsmodell som kan ligga
till grund för det fortsatta arbetet att integrera alla faktorer
till en miljömässig helhet. Detta kan eventuellt i förlängningen
resultera i en tävling.
Med vänlig hälsning
Peter Broberg".
Vi gjorde så, trots att vi var - "medvetna om att vår ansökan
inkommer för sent enligt de formella bestämmelserna. Då det emellertid
får anses som ett synneligen unikt och betydelsefullt projekt
som först nu är klart för projektering, har ansökan inte kunnat
lämnas in till den formellt fastställda tiden".
"Då emellertid projektet har en sådan angelägenhetsgrad, redan
nu har nått internationell uppmärksamhet, och kan få prioriterande
betydelse för det framtida samarbetet arkitekt/konstnär, anser
vi det är av störste betydelse att ekonomiska resurser snarast
ställs till förfogande. Detta icke desto mindre som projekteringsarbetet
påbörjas redan den 15 december 1978." ...
"Eftersom projektet i många avseenden är unikt, inte minst då
vi står inför möjligheten av ett samarbete mellan konstnär, projekteringsgrupp
och arkitekt redan på det förberedande projektstadiet har vi kontakt
med professor Sven Sandström vid Konstvetenskapliga institutionen
i Lund. Professor Sandström har som känt under en längre tid lett
undersökningarna kring KEP "Konstnärliga element i publik miljö",
vilka han ägnat djupgående forskning."...
"Enligt överenskommelse kommer allt dokumenterat material under
vårt arbete med projektet att kontinuerligt översändas till professor
Sandström."...
"Skulle Konstnärsnämnden finna det lämpligt, åtager sig Stiftelsen
för Industriellt och Ekologiskt Byggeri, Landskronagruppen, att
administrera och redovisa anvisat projektbidrag."...
Nu var detta, som sagts, ett geografiskt näraliggande - svenskt
- projekt och hade väl i sin härvarande nymodighet inte någon
större möjlighet att bryta den traditionistiska vall som fanns
- och finns här. Men på många andra håll i Europa (Danmark, Tyskland,
Schweiz t.ex.) förekommer och förekom det sådana samarbeten som
jag hade varit i mycket nära kontakt med.
Vi fick givetvis avslag på vår ansökan - och byggnationen som
sådan blev inte utförd enligt den modell som var den ursprungliga
- och inte heller de ritningar, anvisningar, förslag och rekommendationer
som Landskronagruppen lade fram följdes helt - trots att byggnationen,
som just sådan, antogs av Eslövs kommun under ett stort medialt
stohej.
Lika givetvis - med något, för utomstående fullständigt oförståeligt,
tydligen genom ämbetena inbyggt smittosamt, men endemiskt svenskt
kommunalpolitiskt och tjänstemannamässigt ofog, som blir synligt
genom sitt besserwissersyndrom - blandade efterhand den fåkunniga
lokalpolitiska eslövsflocken i sin verkliga prydno sin egen soppa,
nu kallad Gårdsåkra, som inte gjorde det ursprungliga projektet
den heder det hade förtjänat (- men tydligen var tiden inte den
rätta, och platsen: Eslöf, definitivt inte den rätta); utan istället
gjordes det politiska resultatet om - i vanlig ordning och symptomatiskt
- till vad det slutliga, rent fysiska, resultatet sedermera fick
lov att bli! |
