|
”En människas anletsdrag, kraniet och den tunna vävnad som täcker det, är produkten av en biologisk process. Ansiktet kan hon till viss del skapa själv. Det är ett uttryck för hennes vanliga känslostämningar, den stämning som hennes önskningar behöver för att bli tillfredsställda och som hennes fruktan kräver som skydd mot spejande blickar. Hon bär det som en djävulsmask, ett emblem, avsett att hos andra uppväcka känslor som motsvarar hennes egna. Om hon är rädd måste hon bli fruktad, åtrår hon något måste hon själv bli åtrådd. Den är, menas det, ett medel att dölja hennes själs nakenhet. Det menas också att endast få människor, och då huvudsakligen konstnärer, har förmått att i ansiktet se ett utryck för det som betecknas som själen.”
(Rooke Time No. 56)
|
|
