---

Published for The Neotrope Enterprise.     Publisher: Bengt Rooke.     Juni 1998. No. 5.

---

Under sommaren gör ROOKE TIME uppehåll för att återkomma i september.

Under regniga dagar eller dunkla nätter då tankar om konst och konstens funktion dyker upp i medvetandet och datorn tas till hjälp - och denna text kommer under ögonen - rekommenderas ett studium av essän THE MYCROFT CONCLUSION, DET NEOTROPISKA FÖRETAGET, som finns på annan plats här på sidan.

Ur denna essä är följande hämtat:

GENERALPAUS

Det av efterklang fyllda positionerade uppehållet; generalpausen - det dova tidsflödet - som skapar nuets egen musik.

Avbrottet: inte flödets pausis utan dess innehållsliga pose i tiden:
Ett just-nu-, just-här-uppvaknande för lyssnaren till ett, med nödvändighet privat och personligt tid-rum, - för ett mer uppmärksamt tolkande av kontinuiteten.

Upplevelsen av generalpausen är insikten om att något händer just-nu och just-här. Man vet (som regel) på grund av vad, men man vet inte riktigt när, var eller hur det skall fortsätta.
Men det nu-tidsliga - det som är - har en påtaglig funktion i sig.

- Om det så är i det brusande, i det lugna eller i det mångfasetterade upplevandet -.
Generalpausen är flödets både tunga och väckande betoning: kontinuitetens tvingande sekvens för lyssnaren till uppmärksamhet och till personligt sökande i tiden - som är det skapade nu-rummets förutsättning.


Generalpausen är medvetet och meningsfullt tidstung - men är du lyhörd hör du också att den är meningsfullt verksam i dess nu och längd - och i förlängningen -
i ditt just-nu.

Generalpausen är inte tystnad!

Väl mött igen “before the leaves of autumn fall”.